Ja, lite drastiskt kan man sammanfatta mitt försök att laga flytringen på det sättet. Prövningarna var inte slut i och med jakten på rätt typ av lim. Dagen efter lagningen begav jag mig på nytt till Kvarnsjön, där förra fisketuren fick ett så snöpligt slut. Den här gången hann jag inte ens sjösätta ringen – med ett ljudligt pysande gick plötsligt ett nytt hål upp i sömmen, nu i den andra blåsan (som jag lagade för cirka ett och ett halvt år sedan).

Nåväl, det är svårt att säga om det hela beror på att materialet åldrats eller om jag helt enkelt pumpade blåsan för hårt. Troligtvis handlar det om en kombination av båda faktorer. Det tycks vara känt att blåsor i pvc är en smula känsliga och att man bör undvika att pumpa dem alltför hårt.

Det är dock inte helt lätt att bedöma vad som är ”för hårt” i flytringssammanhang, och kanske vore det en god idé att lansera en pump med inbyggd tryckmätare på marknaden? Jag beslöt hur som helst att denna gång satsa på en flytring med blåsor i polyuretan. Priset är högre, men det uppvägs förhoppningsvis av längre livslängd.

Efter en hel del surfande blev det till slut en Fat Cat från Outcast (som även tillverkar den mer kända Fish Cat). Modellen Fat Cat (liksom Super Fat Cat) går bl.a. att beställa från amerikanska Floattube Store till ett bra pris, men jag valde att i stället köpa via Nordiskt Flugfiske. Främst med tanke på mindre krångel vid en eventuell framtida reklamation, men också för kortare leveranstid och ökad köptrygghet.

Det ska bli intressant att utvärdera den feta katten under någon av de närmaste dagarna.

Etiketter: Flytring